Adjö morfar. Idag begravdes du. Äntligen kom mommo och hämtade dig. Som du väntat. Jag kan riktigt se framför mig hur lycklig du blev. Hur du hoppade upp ur sängen där du legat ett år nu, bortmagrad, ihopsjunken, orkeslös och sörjande. Du dog exakt på årsdagen efter att mommo lämnade oss.
Det är fint, märkligt, sorgligt och väcker tankar och känslor. Livets gång kan ingen rå på och vi kommer alla att vandra samma väg..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar