Kråkenes i mitt hjärta. Stadlandet.

Kråkenes, Kråkenes. Äntligen är det dags att skriva ett inlägg om den platsen här på bloggen. har så länge, länge tänkt göra det.. Denna resa gjorde vi 2008. Har varit dit en gång tidigare också, före digitalkamerornas tid. Minns inte ens årtalet. Vet inte vad det är med denna platsen, men den fångade mig direkt. Det är väl det här vinpinade, karga, doften av kråkris, salt från havet.. Och fyren förståss.. 

Börjar känna att det börjar bli dags igen.. Kanske nästa år?? Har fortfarande inte tagit den perfekta bilden av fyrplatsen som man kan förstora och sätta på väggen..

Här är utsikten genom fönstret till Nilsestova feriehus. (Den mindre stugan.) http://www.nilsestova.no/
Kom lite regn och blåste på kvällen. Kvinnan jag hämtade nyckeln av sade att de haft grannväder där före vi kom. De hade kunnat sitta och njuta i solstolarna. Det vädret hade nu tagit slut.. Blev inget fiske för kaj o Isak, men jag njöt ändå.

Det mysiga sovrummet. rekommenderar verkligen denna stuga. Fräsch och hemtrevlig. Och billig.

                                                 Vy från fönstret. 

Regnet dröp längs fönsterrutorna, träden böjde sig för vinden. Här syns grannarnas gula hus.

                                                     

Jag spanade och längtade ut till udden och Kråkenes fyr. Visste ju att den fanns där bakom. Ville fota ovädersbilder.

Det slutade regna och vi tog oss en promenad.  Här ser ni Nilsestova feriehus. Den större av stugorna.

 Här var Elisabeth bara liten ännu. Men ivrig ändå att få gå ut och röra på benen.

                                   Såg ut att kunna bli sol ännu den kvällen.

                                  Vi styrde förståss stegen mot Kråkenes fyr. En vandring på ungefär 1,5 km.
                                             

                                            Vet inte riktigt vad dessa haft för funktion..?

Får fanns det gott om och man fick akta var man trampade för vägen var full av fårkacka.

Blev brant vid sidan om oss och inte mycket till räcke. Barnen började bli trötta i benen...

Det var nog på grund av dessa typer som vi fick med oss barnen ända fram.. Vi utlyste en tävling i vem som såg mest sniglar. Då blev färden genast mycket lättare. Och många blev det! Minns inte längre hur många..  

Passerade en kyrka. Vilket vackert ställe att ligga begravd på!

                      Började bli framme. Kände det i ögonen och av värmen i bröstet. Yes!

Önskar bara att det vore jag som tagit denna bilden. Så här kan fyrstationen te sig i oväder. Tänk vilken upplevelse att få bevittna såna vågor! Hittade denna bild på nätet. Ville bara visa hur det kan se ut.
Här är lite info om fyren: http://krakenesfyr.no/index.php
Man kan ju även övernatta i Fyren. Tyvärr för dyrt för oss.. :( Tänk att ligga där när vågorna dundrar in mot husväggen.. Scary..
Kolla in orkanen Berit: http://www.nrk.no/video/orkan_ved_krakenes/6849DA714C18B091/
Detta är mitt favoritklipp:http://www.youtube.com/watch?v=TN3DTTKX91s
Orkanen Dagmar:http://www.youtube.com/watch?v=V5036N0cTOQ

Vi fortsatte vandringen mot fyren. En liten bit till.. Nu doftade det kråkris och saltvatten. Sjöfåglarna hälsade oss välkomna.

                                                                                      

                                                                          Framme!

                                                    Och tänk så passligt! Solen bröt fram!

Trots att det blåst förut på dagen var svallet inget att tala om därnere.. Vi som tyckte det blåste rätt friskt..

                   Man kan ju bara undra hur det skulle te sig i riktigt stormväder då.. 

På väg tillbaka till stugan. Hej då Kråkenes fyr för den här gången...

                                          Ny dag. Nytt oväder.. Idag blåste det riktigt friskt..

Kollade genom fönstret på grannhusen och alla bilar tycktes stå hemma på gårdarna. Som de turister som vi var undrade vi om detta var ett sånt väder då man stannade hemma..? Var det rent av farligt att färdas längs vägarna? Antagligen var det vilket vardagsväder som hellst för de infödda.. Stadlandet är ju bland de blåsigaste ställena i Norge.

Men ut vågade vi oss till slut. regnet hade upphört och träden hade slutat att vika sig längs marken.

                                             Härliga svall längs vägen.

 

For till Oppedal för att beskåda Kannesteinen. http://www.vivest.no/kannesteinen.html

                        Blev lite lek där vid stranden.

                                                                                  

                                                                           

                                                                                      

Sen for vi vidare till Refviksanden beach. Såg en liten virvelvind ute på vattnet på väg dit. Såg häftigt ut.  http://www.vivest.no/refviksanden.html

                                     Härliga vågor. Såg en surfare ute i viken. Har honom inte på bild.

                                                             Strumporna åkte av. :)

                                                                                      

                                                                                          

Ops, där blev byxbenet blött..

Vinden blir så kraftig här i Refvik att många av husen har en vägg helt inmurad utan fönster. Märk väl att det inte är väggen mot havet utan den in mot bergsryggen..

Nu är denna resa slut, men jag kommer att återvända igen. Snart..