Man slutar aldrig förundras. Det är trädgårdsodlingens stora fröjder. Man blir lika lycklig varje gång. Min Blåa Bergsvallmo blommar! Jag som inte ens visste att jag ägde en sådan.. Hade i mitt bakhuvud ett vagt minne av att jag köpt en någon gång, som sedan dött ut eller bara försvann..och hoppades när jag redan i fjol upptäckte de "vallmoliknande" bladen i en av rabatterna. Och i år, så slog den ut! Upptäckte det igår då vi kom hem från helgen i Sideby. Tänk att man kan bli så lycklig över så lite.. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar