Dag 1 lillsanden 2012

Så var vi då här, på Lillsanden. Alltid en massa bestyr innan och lyssnande på väderleksrapporter och googlande på internet på alla väderlänkar. Jag tycker helt klart att vädret förändrats de senaste åren. Det blåser mera. Man kan inte ens lita på att "Nordanvinden alltid går och lägger sig" till kvällen.

Vi var ju hemkomna från Norgeresan på söndagen (22.7) och hade väskor att packa upp, tvätt i massor, trädgård att ränsa, proviantera osv. osv, men samtidigt det där i bakhuvudet att far vi inte ut när det är någorlunda väder så kan det hända att det blåser upp och så slipper vi inte ut alls..

Så på Tisdagen bar det av. 24.7. Vi hade ju tänkt vänta till onsdagsmorgonen så svallet kanske hunnit lägga sig under natten. Det hade sett så lovande ut när vi var första rundan in till stan och båten med packning. Nästan spegelblankt och sol. När vi kom andra varvet hade det redan börjat gå lite vitt på topparna. Så man kan säga att resan ut inte var speciellt behaglig. 8 s/m och gammalt svall och kaptenen var våt från topp till tå även om vi hade trott att båtbytet skulle ändra på just den punkten..

Men ut kom vi och nu ska det njutas!! Lipporna kom naturligtvis fram genast. Mycket småfisk att fånga. Isak och Elisabeth gjorde ett akvarium av en gammal badbalja.

Mina föräldrar + min lillasyster som vi alltid tillbringar tiden med härute på Lillsanden, http://www.kulturmiljo.fi/read/asp/rsv_kohde_det.aspx?KOHDE_ID=5110
var redan där och väntade på oss. de hade kommit ut i morse medan vädret ännu varit lugnt. Mamma hade med sig smultron o jordgubbar från eget land som hon sockrat på och nu fick vi njuta av detta till efterrätt. Mums!

Så började det bli dags för den "obligatoriska" solnedgångsfotograferingen. Vandrar alltid upp längs den gamla upptrampade stigen upp från stranden och till baksidan av grynnan.

Här har mina förfäder trampat fram och tillbaka, upp till stugan som står där mitt på landet. Min gammelmorfar var fyrvaktare och bodde året om härute. Vilket underbart liv, tänker man naivt och drömmande..

Man får aldrig nog av dessa vyer. Har fotat dem i alla år jag varit härute. Räknade ut att jag varit här i 27 somrar nu, i rad. Det börjar bli en hel del foton..

"Den som med bara fötter
sommar efter sommar trampar samma strandbotten,
samma grus och gräs, samma mossar och ljung,
samma klippor och stenar,
har dem i fotsulorna hela sitt liv,
hur långt ut i världen vägarna än må bära."Hans Ruin

Min kära moster hade satt upp denna dikt på utedasset och den träffade mig rakt i hjärat.

Sen blev det nattfiske. Tyvärr inget napp, men det är ju upplevelsen som räknas.

Medan de andra var upptagna med fiske och mys inne i strandboden gick jag via Lillsandstugan igen. i många år var det många som höll till häruppe om somrarna, (bla. min mormor o morfar, moster o morbror med sina familjer, två fiskare som var stationerade nästan året om + många sommarbesökare) tills hyreskontraktet inte längre gick att förnyas... Ingenting man kunde göra något åt och man börjar vänja sig, men det gör ont i en då man ser hur det stora, ståtliga huset förfaller.

Var glad åt att jag tog denna runda till för nu var himlen ännu vackrare. Den var hotfullt mäktig ovanför Storskäret. http://www.kvarkenguide.org/ronnskarsv.html

Hoppades på regn och åskväder.

Mäktigt att stå där ute på yttersta änden av Lillsanden och betrakta de hängande, hotfulla molnen som tonade upp sig. Gick loss med kameran.

Till slut fick jag så lov och slita mig och trava iväg till hamnarna och vår lilla Strandbod som vi renoverat ut. Väntade ivrigt på att få sova första natten i båten. (Nog för att vi prövat redan en gång hemma på gården, men det här skulle bli något helt annat.. ;)